2006-10-21
Hjärtat jublar
Vi är ensamma hemma. Fyra och jag. Vi bestämmer oss för att grädda pannkaka. Jag gräddar. Fyra vispar ständigt i smeten och ansvarar för att hälla ny smet i pannan. Han pratar. Hela tiden pratar han. Jag hör inte. Jag är fullt upptagen med att se. De bruna ögonen. Den av honom själv klippta luggen. De mjuka kinderna. Orden som rinner ur munnen. Bubblande. Så nöjd med att mamma är. Nära. Tillsammans. Han är perfekt. Tack tack. Hjärtat jublar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Åh, jag vet precis!! Igår var min etta (6 år) och min trea (3 år) på olika kalas samtidigt och mannen bortrest över helgen. Tvåan (5 i januari) och jag gick på kondis och hade jättemysigt! Bara han och jag!!! Satt tätt intill varann i soffan, delade en tårtbit och bara njöt. Min älskade prins! Det är så sällan det är bara vi och det var så tydligt hur mycket han gillar de där guldstunderna. Rakt in i hjärtat! Han är min min min!!!
Kram Lena (aka Megamamman)
Hej Lena, din tvåa och min trea blir fem i stort sett samtidigt ;) Det var därför du kände känslan! "Prinskänslan" som får hjärtat att gapskratta. Av lycka ;)
Kram till dig oxå.
Gunilla
Skicka en kommentar