2010-12-28

Med gemensamma krafter har snart nio och jag målat en skidåkare. men vi åker absolut inga skidor.

Åhh

Det är så himla skööönt att vara leedig! Vi gör absolut INGENTING här. Och skyller på att snart nio har lite hosta...
Om det inte varit för hostan. Skulle vi självklart hittat på MASSOR med grejer!

2010-12-26

De delar rum

...och jag har alltid tyckt att det varit lite halvbra. Halvfint. Inte fint alls. Fattigmansfult. Skilsmässofult.
För endast skilsmässobarn delar väl rum.
Men som nu. När jag hör två bröder prata därinne. I mörkret med en bokhylla mellan. Inget fniss. Inget bus. Bara prat. Samtal i mörkret två bröder emellan tänker jag att det är fint.
Kanske det finaste. Att ha en bror att viska hemligheter till. I mörkret. Om natten. När ingen annan hör. Jag hoppas den håller i sig. I vått och torrt. Genom tonårsliv och vuxenliv.
Närheten. Från ikväll.

Dagbok från Spanien, dag 7

"Nu har jag vaknat. Nu ska jag äta frukost. Nu solar jag. Nu ska jag gå in på flyget. Nu ska jag försöka sova. Nu landar jag. Nu ska jag ta mina väskor.
Gud vad kallt. Nu åker jag hem."

2010-12-25

Dom är hemma. Solbrända, fräkniga och nöjda. Bra. Här är nu inte längre tomt men fortfarande lugnt. Vi har ätit julmat och är proppmätta. Om en stund blir det hemgjord glass. I väntan på den äter vi knäck. Ikväll blir det TV-kväll. Alla i en hög i soffan. Underbart blir det. Underbarast är det om fjorton också stannar hemma. Men det är nog för mycket begärt. Han längtar efter tjejen. Big love. Han åker nog dit. Underbart det också förstås.
Dom börjar bli stora och jag gör vad jag kan för att inte få panikkänslor.

2010-12-23

Jul jul

Dags att tindra. Jag putsar lite och väldigt ytligt här i hemmet. Går lös på julskinkan och drar ihop en Jansson. Köttbullar vill dom helst ha köpta så det har jag handlat.
Säga vad man vill om julen 2010 men faktum är att det blir min bästa jul på tre år.

2010-12-22

Drar

till Lindex.
Puhh...-20 ute och proppat med folk :(


2010-12-19

Snö

Av planerna idag blev det ingenting eftersom tåget jag tänkt åka med var inställt. Gissningsvis på grund av...snö.


Och lite insnöat är det faktiskt.


Att göra ingenting

Ljuvliga ungar solar och badar på annan ort. I ett annat land. Med en annan familj. Så i ett par dagar har jag ägnat mig åt att göra ingenting. Somna på stället när jag behövt. Sovit över en bok med jämna mellanrum. Slumrat på sängen när tillfälle getts. Småsnarkat framför TV:n när ingen sett.
Att göra ingenting kan ibland vara en underbar syssla. Och det känns som lyx att ha tagit sig tid med det.
För dagen idag har jag lite planer dock.

2010-12-18

Sammanfattningsvis

kan man väl säga att det är svårt att lägga sig i tid. När man sovit djupt i två timmar på eftermiddagen.

Då kan man sitta uppe flera timmar mitt i natten och tänka svindlande tankar. Eller lyssna på gammal men fortfarande svindlande musik. Med svindlande text.





2010-12-15

Men vilken planet är det här?

Hela hösten har vi bråkat om läxorna. Jag och snart tolv. Snart tolv och pappan. Pappan och jag och snart tolv. Och igår hade vi ju ett riktigt familjeråd. Om vikten av att förbereda sig kvällen innan. Ta fram strumpor. Packa väskan. och allt det där.
Imorse river snart tolv fram ett papper och en röd bläckpenna och börjar skriva.
-Vad gör du? undrar jag
-Engelskaläxan!
-Men! vad är det för läxa då?
- Jag vet inte riktigt, glömde pappret i skolan...
-Men!! vad skriver du då?
-Lite allt möjligt. Jag improviserar!




2010-12-14

Planet pubertet

I flera dagar har fjorton varit någon annanstans. Mentalt. Vilket har fått mitt mentala läge helt ur balans. Ja, vårt allas mentala läge faktiskt. Det tar på nervläget att leva med någon som inte är där. Liksom. Jag har försökt få till samtal. Korta, inte alls krävande. Det har varit ett försiktigt knack på dörren och UUUT! på något sätt...Totalt misslyckat kan man kalla det.
Och snart nio och snart tolv blir extra knasiga och uppvarvade av att ha en utomjording instängd i ett av rummen. Så de ligger barfota i sängen och pucklar på varandra istället för att leta efter strumpor. När jag står färdig med ytterkläderna på i hallen. Och konstaterar att vi måste lämna parkeringen. I den nedisade bilen. Om ungefär en halv minut. På morgonen. När jag är alldeles för trött för att diskutera.
Då blir jag sur. Trött. Irriterad. Och jättesvettig.
Så idag när jag kom hem var det spelförbud och samtalspåbud. Nu skulle det redas ut. Och fjorton var tvungen att lämna planet pubertet och prata med mig. Jag var både arg och målmedveten. Nu skulle alla prata.
-Jag vill börja prata säger fjorton då. Jag har tänkt på det här hela dagen och jag inser att jag har varit ganska otrevlig faktiskt.
Jag gapar. Kippar efter luft nästan. Hur..?
-Jag har behandlat dig som luft i flera dagar, fortssätter han och riktar sina blågröna rakt emot mig. Jag har behandlat dig som luft och det är inte schysst. Jag vill be om ursäkt och lovar att bättra mig.
Jag är fortfarande mållös. Och han är fortfarande här. På vår planet om man säger så.

2010-12-13

Ibland. När jag vågar. Som precis nu. Är jag glad ända ner i tårna.

2010-12-02

Ibland är det så stökigt här

Ungarna springer hit och dit, stoppar tvål på varandras tandborstar, fäller krokben och dåliga kommentarer. Efter en veckas tjatande och förmanande blir jag lite (!) sur och försöker reda ut det. Varför är det så stökigt? Hårt pressar jag. Tills jag får ett svar. Från snart tolv.
-Det är så himla svårt att vara lydig när man är med dig mamma för hela kroppen är full av en slags jippiekänsla!
Han satte punkt där. Kan jag tycka.

2010-11-28

Snart jul :-/



Första advent står det i kalendern idag. Snö ute. Massor. Och minusgrader. Jag ger efter. Serverar glögg och bakar lussebullar.


Åtminstone blir man glad och snäll av deg. Och kanske lite mer tålmodig.


2010-11-18

Om han varit en flicka hade man sagt att det var därför

Fjorton dricker mjölk. Och äter youghurt. Mer än man kan ana. Det är slut. Alltid. I kylen står tomma kartonger. Innehållet slukat. För längesen.
Han ringer mig idag. Vid fyra. Tämligen panikslagen. Förrådet tomt. -Var är du morsan? Dags att fylla på!
Jag har inte ens lämnat stan. På väg. Men knappt. Jag hinner inte hem med påfyllet innan han försvinner på träning i alla fall. Jag hör lillebror i bakgrunden. Lägger på luren och messar lillebror:
"Älskade snart tolv. Kan du fixa en äggmacka till storebror? Det finns bröd (tror jag) i frysen."
Inget svar men jag känner mig lugn och när jag kommer hem osar hela köket av nystekta ägg. Fjorton har lämnat för längesen. Med äggmacka i magen. Fixad av lillebror.
Ibland tänker jag att om snart tolv varit en flicka hade man sagt att det var därför.

Snart tolv skriver uppsats

" Bert är plastkirurg. Han vill byta jobb men var för dålig i skolan"

2010-11-07

En bra dag. Jag fick ta fram kreditkortet. Men i alla fall :/

2010-11-06

Dramatiskt är det nästan jämt

Det var riggat och klart. Två biljetter till Dramaten. Precis på rätt dag och kväll. Åh vad trevligt det skulle bli. Passade på att arbeta heldag på halvdagen i väntan på att bli upplockad av Dramatensällskapet.
Sedan rusade vi runt där på Östermalm och letade mysigt matställe. Som inte fick ta lång tid. Vi hade bara nån timme på oss.
Så ringer telefonen. Dramatens biljettkassa i andra änden.
Föreställningen är inställd på grund av akut sjukdom. 40 minuter innan ridån skulle dras upp. Nu kan man säga att det hände tvärtom. Ridån gick ner och det blev tvärsvart. En stund.
Sen tog vi en promenad och en kaffe. Åket hem och öppnade en flaska vin. En kvart (!) senare var klockan halvtvå...en väldigt trevlig kväll blev det ;)
Efter lång promenad hann jag bara skrota runt någon liten timme innan jag plöstligt hade en tonåring hemma. Han skulle bo här nu. På obestämd tid verkar det. Om det är hans far och han överens.
Säga vad man vill om mitt liv. Men dramatiskt är det nästan jämt.
Och man kan knappast kalla mig ensamboende.

2010-11-04

Elva är här. Och glad.
Bra. Om man bortser från att det känns väldigt konstigt. Att ha en halv familj.

2010-10-31

Tvärtyst

Efter grötfrukost, fotbollsturnering, skogspromenad, restlunch, middagslur, tvättstugan, syskonbråk, äppelpaj, syskonbråk, handbollsträning, näradödenupplevelse på motionscykeln, familjekonflikt, kvällsfika och avskedsgråt.
Så är det ganska tvärtyst här.

2010-10-30

Det är därför som jag är så lång!

Det är väl inte helt konstigt kanske att ungarna oroar sig för att det plötsligt ska dyka upp en unge till där pappa bor. Pappas nya har ju inga barn. Så det är ett tema ibland.
Som ikväll. Vid middagen. Kommer det upp.
-Det blir inte bra säger elva. Då kommer pappa bara bry sig om den nya ungen. Och glömma oss.
Jag försöker avdramatisera...
-Äh, hon är inte så ung, säger jag. Det tar tid att göra barn då. Och sen tar det länge innan den kommer ut. Du hinner bli typ tretton! Det där behöver du inte oroa dig för redan nu...
Tog det lång tid att göra mig? åtta tittar storögt på mig. Jag inser att jag bad om det och försöker svara så sant jag kan. Ja fortast gick det med fjorton, inte lika fort med elva. Och längst tid tog det med dig.
-Jag visste det! säger åtta som i triumf. Det är därför som jag är så lång!

Åtta skriver dagbok

Idag,
min storebror spelar på farcray 2 på plejstejsnen 3. jag ska se på misterbin. i morgon ska jag spela fotbollsturnering men efter misterbin ska jag lega mig.
imorgon ska jag åka hem till min pappa. på höstlåvet ska jag gå på fritids. på måndagen ska jag baka och pyssla. tisdagen då ska jag gå ut i skogen och grila handbörjare. onsdagen ska jag åka skriskor med fritids och det ska bli jettekul. torsdagen och fredagen vet jag inte men jag tror nog att det komer att bli roligt allafal.
Uttömmande, finns inget att tillägga.

2010-10-21

Ibland

...saknar man svårt. Redan dagen innan de flyttat ut.

2010-10-19

Underbart att leva

Efter att ha spenderat en hel dag i sängen. Med huvuvärk, illamående och yrsel. När de små ansträngningar man har tvingats göra resulterat i att man helt utmattad krupit tillbaka. Ner under täcket. In i mörkret.
När man på stappliga ben fixat middag till familjen utan att orka äta, eller ens sitta med vid bordet själv. Och när man kört en unge till en fotbollsmatch på så skakiga ben att det är svårt att kontrollera kopplingen.
Och när yrseln plötsligt släpper. Och smärtan och illamåendet ger vika.
Då känns det för djävla underbart att leva. Och man vill bara pussas och kramas, skratta och servera kvällsmackor hela tiden :)

2010-10-17

Den enes...den andres...

Här är så himla lyckligt nu när åttas bästa kompis från radhusområdet plötsligt bor nästan granne. Lyckliga ungar springer mellan två lägenheter. En mamma och en eller flera brorsor i varje. Varannan vecka men samma vecka.
Katastrof naturligtvis. Men vi är glada. Jätteglada.
Och tillåter oss att vara det.

2010-10-11

Måndag

Massor av jobb. Inga barn alls nästan. En körning av elva. Det har jag alla måndagar. Men det är gjort. Det var allt.
Nu väntar jag på att en variant av Karolinska sjukhusets undersoppa ska koka färdigt. osäker dock om jag kommer att äta den. Det är i alla fall helt otänkbart att jag tar den till frukost. Detta trots att det kan förefalla vara ett billigt pris att betala för att minska fem kilo på en vecka.
Men nej. Av detta blir det inget. Det blir i alla fall inte helhjärtat.
Jag borde hellre börja träna. Jag borde börja träna. Jag borde b...
Det här är nog inte det mest lysande inlägget jag har presterat :/

2010-10-08

Öken

...är att komma hem en fredag och inse att Spotifajet inte vill koppla upp sig mot Internettet :/
Hallå! Jag skulle lixom STÄDA nu!

2010-10-06

Ibland är det så himla skönt att barnen blir större

- Men mamma hur ska jag göra med det här?
-Ingen aning, det får du tänka ut själv. Jag är trött och går och lägger mig nu.
-Sov gott!

2010-09-19

Barnen är hemma. Det luktar fotsvett i hallen :/

Trots att ett himla stort mörker ligger framför oss

Drog på mig gummistövlarna och gick en tur i skogen idag och jag tänkte att trots att ett himla stort mörker ligger framför oss.
Så är skogen himla vacker. I September.

2010-09-18

Det har varit lite tjafsigt. Lite krångligt. Och faktiskt lite bråkigt.
Framförallt har det varit lite deppigt. Underbara elva har inte varit som han brukar. Okoncentrerad, rastlös, missnöjd. Och mörk. Jättemörk.
Vuxna runt omkring har gjort vad vi kunnat. Pratat, frågat, tröstat och pratat igen. Trassligt har det varit för elva har haft synpunkter på sitt boschema.
Och jag tänker att det måste vara mycket svårt. Att vara elva. När synpunkter på hur man vill bo. Skapar sånt rabalder. I boschemat döljer sig en stor del av separerade föräldrars känslobank.
Tydligen.

Till slut bestämmer elva. Och kanske är det också annat som fallit på plats. För nu har elva varit glad. Nästan bara. I tre hela dagar.
Det känns ljust ♥

Till sist...

"Jag känner den där overklighetskänsln. När man står vid stupet med barnen bakom sig.
- nejdå, det ser inte så högt ut, säger man och tröstar, men man ser inte marken.
Och det blåser storm. Och man hör inte vad någon säger.
Men jag lovar. Det är värst innan. Innan man hoppar. Ångesten. Och marken är där. Ta dem under vingarna. Det kommer att gå bra.
Kom ihåg: du är en bra mamma för du tar ditt liv på allvar"
Nu lägger jag undan boken.

och..

"Så blev det morgon den första dagen på min barnlediga vecka. Och Gud skapade ångset och såg att det var gott."

2010-09-07

Jag älskar att ha barnen här

Mer och mer och ju längre tiden går. Från själva uppbrottet blir jag till mig själv.
Fast lugnare.
Samma som förut fast. Lugnare, mer öppen och mer kärleksfull. På alla sätt har jag blivit.
Och mer och mer njuter jag. Av deras tankar, infall och närvaro.


Muta

Elva tycker att skolan suger och vägrar nästan göra läxorna. Så jag mutar. Med stora mastiga, ljuvliga och väldoftade muffins. Vi kommer rulla fram till jul....




2010-06-28