Jag bloggar inte längre, och skriver inga julbrev. Inte säker ens, på att jag gillar julbreven. De blir lätt som en sammanfattning av årets facebookinlägg. Mina träningspass, mina resor, mina bästa recept...och så här ser maten ut, som jag äter just nu.
Men jag gillar facebookinläggen. Kanske inte de där " kollavilketfantastisktlivjaglever - inläggen." Men de andra, " nonsens- inläggen", som man kanske inte ens fattar alltid. Eller de man faktiskt fattar. Och alla kommentarer som strömmar in. Från människor man känner, och inte känner. Vänner till en vän. Avlägsna. Men ändå nära. Vi är mer lika än vi tror.
Och ganska ny är möjligheten att dela. Jag gillar!
Jag gillar också de få julkort som trillar in, de gammaldagsa. Men jag skickar inga.
Jag tycker mycket om att skriva också. Men i år har jag inte skrivit alls. Det känns.
I år har miljoner händelser hänt. Bra saker. Som hållit i sig. Och riktigt bra grejer. Som toppat! Ljuvliga stunder och härliga skratt. Kärlek. Familj.
Och under, längs med eller kanske tvärsöver, har det varit en miljon andra händelser. Som seglivade och aldrig sinande utmaningar. Händelser som lagt sig på varandra och stundvis tett sig som en vägg. Omöjlig att forcera.
Men i stort sett alla väggar går att forcera. Och det mesta svåra varar bara en viss period, för att följas av en annan.
Det är årets lärdom.
- Håll i hatten och gå på magkänslan, när det blåser. Vinden mojnar.
- Och när den gör, luta tillbaka, var nöjd, njut det lilla.
Det är stort. Att få vara med.
God Jul.