Det känns som natten före julafton. Men det är natten för makens födelsedag. Och tre dagar före flytten. Två dagar före semester ;)

Ikväll har jag slagit in julklapparna. Städat (så gott det går mellan kartongerna) och förberett mat inför födelsedagskalas.

Tårta har jag inet bakat. Den fick han som vanligt åka och köpa själv...

Elva är arg. och lite ledsen. Arg för att han måste gå och sova klockan nio. Och ledsen för att kompisarna har slutat att ringa på.

Så är det ju tyvärr. I perioder.

Efter en stunds surande på rummet ikväll kommer en önskelista seglande nerför trappan:

• hammarbytröja
• innebandyklubba
• gå och lägga mig senare
• mjukisar minst/helst två stycken

"Det finns inga svåra önskningar- bara dåliga tomtar"

Och när jag precis hade bäddat ner fem i sin säng med hinken inom räckhåll började elva kvida...

Om fem och elva var bleka av kräkvirus var åtta kritvit av skräck för att bli näste man på tur. Han kunde inte sova. Till slut, framåt tvåtiden somnade han, efter ett löfte från mig att han skulle slippa gå till skolan om han kände sig trött. Han insåg dock själv imorse att när valet stod mellan två ganska onda ting -Vara hemma med kräksjukesmittande syskon eller att gå till skolan och känna sig lite trött- så var valet enkelt.

Nu spelar elva data och fem ser på film. Tvättmaskin och diskmaskin går. Rummen, sängkläder och badrum är utvädrade.

Nu väntar vi på att åtta ska komma hem. Och på nästa kräksjukeanfall :(

Sjukt

Fem kräks igen. Tyvärr :(

Åtta är väldens lyckligaste. Han har varit och shoppat med sin pappa idag. Han fick

• två jeans
• sex t-shirts
• fem par strumpor
• nya vinterskor
• kalsonger, en hel hög
• cardigans i stil med pappas, också en hel hög

Han är också världens mest olyckliga. För pappan åker bort imorgon. Och åtta vill ha familjen samlad. Absolut hela tiden.

Fem berättade för mig idag att Jesus fick spikar genom händerna.

- Oj, det måste ha gjort ont, sa jag. Vet du varför han fick spikar genom händerna?

- Näää

Fem och jag småpratar medans jag luskammar ikväll.

-Hade du ont imagen inatt? undrar jag.

-Ja, jätteont.

-Men du kom inte in till mig?

- Nää, jag var rädd att jag skulle kräkas på ditt golv.

- Du kräktes i sängen, visste du att du skulle kräkas?

-Ja, mitt hjärta varnade mig.

-??

- Det började bulta väldigt. Och då visste jag att det skulle komma kräk.

Stackars fem

Eftersom fem spydde inatt så var det absolut läge för dusch ikväll, innan han la sig i den nysanerade sängen. Jag fick uppgiften.

Väl ren och väldoftande var det dags att kamma håret och tror du inte på fa---att jag hittar en lite lusdj---- !

Det enda tillgängliga lusmedlet krävde torrt hår så det var bara att föna torrt. Och börja om.

Stackars fem. Spysjuka och lusbehandling. På en och samma dag. Dessutom utskälld av sina två storebröder. Som missade farmors födelsedagskalas.

Det är inte kul just nu. Lössen verkar ha flyttat in för gott. hela dagis ligger däckade i kräksjuka. De som fortfarande är friska är just nu på samma femårskalas.

Min son är där. Det känns inte bra. Men jag kunde liksom inte neka honom. Imorgon ska vi till Åland över dagen. Härligt om det bryter ut då! (Som om vi inte alltid mår illa ändå på den där vidriga lilla skutan. )Annars kanske det bryter ut i veckan när maken jobbar i Amsterdam ;) och jag är själv hemma.

Då kommer alla börja kräkas. Helst säkert. Eller också väntar de till helgen efter. För då har vi bjudit in alla grannar på adventsmingel.

Om inte förr, så hade det ju suttit fint med en liten spyepidemi då...

Snart jul :O

Husdjur som kommer, dödas och kommer tillbaka

Jag tror jag blir tokig. Tredje gången vi har lus hemma på, inte mer än tre månader :( Skönt med elva i alla fall som har fått så stor erfarenhet av att ha lus att han säger till.

- Nu tror jag att jag har lus igen mamma....

Skönt också att jag inte tycker att de är så äckliga längre i alla fall. Utan betraktar dem mer som husdjur. Som kommer, dödas. Och kommer tillbaka.

Elva vill ställa en kort fråga innan läggdags.

- Mamma, vad väger egentligen mest? Fett eller muskler?

-Muskler, svarar jag

- Säger du det bara för uppfostran? eller är det sant?

Till tomten...3

Och till elva...

1. Tofflor
2. Nya utebyxor-militär
3. Nya fiskedrag
4. En BMXcykel
5. Mjukisbyxor
6. Innebandyklubba
7. Innebandybollar
8. Studsmatta (till trädgården!)
9. Färgade papper
10. Nytt dataspel
11. Collegetröja
12. En cool blå lampa
13. Divan till katten från IKEA (att ha på sitt rum)
14. diskokula
15. En mic och webbkamera till datorn

Till tomten...2

Samma fråga till åtta, snart nio:

1. Mjukisbrallor
2. En katt
3. En fotölj till nya rummet
4. Draperi till dörren
5. Bilbana med loopingar
6. Simkort till mobilen (han bär ständigt omkring på en mibil-utan simkort...)
7. Discokula utan elektricitet
8. En taklampa som inte är larvig
9. Bandyklubba
10. Innebandybollar
11. Ny cykel- lagom stor
12. Döskallematte (syftar på badrumsmattan från Jotex...)
13. Många sudd

Till tomten...1

På skoj frågade jag fem vad han önskade sig av tomten i år.

-Om du säger, så skriver jag ner.

På ungefär en minut hasplade han ur sig:

1. Beybleid (detta kan jag inte stava till)
2. Bilbana med looping
3. Racerbilar
4. Racerbilsäng
5. Egna pärlplattor
6. Egna pärlor
7. Lego att ha på mitt rum
8. Musik- skivor
9. Ett ganska svårt pussel
10. Jultomte att hänga på kylskåpet-magnet..."fast det har jag visst redan "
11. X-boxspel
12. Blyertspennor
13. Mysdockor och mysdjur
14. Ett par jättefina kalsonger
15. En telefon (lek)
16. Tofflor med guld på
17. Tavlor till nya rummet -med fiskar på, stora gäddor
18. Ny cykel som ser ut som en raggarbil

Ett hus till flocken!

Flocken har skaffat sig ett hus. Igår var det kontraktskrivning och sedan dess har magen värkt. Av glädje, av ångest och så glädje igen.

Nu återstår bara besiktningen. Om inga fel eller brister upptäcks så kan resten av flocken gå på husesyn i början av november.

Just nu

och sedan två dagar. Så är det faktiskt bara vi som är intresserade av huset...

Baktung

Imorse fick jag en klapp på rumpan av fem.

- Oj! Vilken tung rumpa du har mamma!

-???Va? tycker du det?

Varpå han klappar igen

- Ja, titta när jag gör så här...så skakar hela ryggen...

Skolan har ringt. Om elva förstås. Han hade , i maskopi med en annan kille, satt krokben för en tjej när hon gick förbi. Eller egentligen var det den andra killen som satt ut benet, han stod gömd bakom dörren. Elva höll vakt och fällde det benutlösande ordet: NU! när hon gick förbi. I precis rätt tid.

Det får fröken att ringa maken på arbetstid. För att rapportera liksom. Att nu är måttet rågat.

- Det var bra att du ringde sa maken. Elva har nämligen klagat väldigt mycket på dig också. Vi, min fru och jag vill gärna ha ett möte!

????

Frun, ( det måste vara mig han menar!! har aldrig blivit kallad "min fru" av maken tidigare) är i chock! Men glad. Härligt! Vad modigt!

Nu är det slut med att bara tacksamt ta emot klagomål på en av världens mest ljuvliga ungar. Nu ska vi prata. Om frökens fel och brister.

Om varför elva alltid upplever att han får skulden utan att han varit där. Om varför elva upplever att han aldrig får svara på lektionerna, inte ens om det bara är han som räcker upp handen. Om varför elva får höra att han pratar för högt när han ska läsa högt för klassen. Om varför elva tycker...listan är låååång.

Enough is enough! Yes! Där satt den ;)

Jag ligger under filten mest.

Sannolikheten för att jag ska springa Lidingö Tjejmil är just nu lika med noll. Jag har haft ont i nacken, migrän, ont i halsen och varit förkyld. Dessutom deppigt trött. Och nu ont i ena knät :(

Sannolikheten för att jag ska rulla fram som en stor boll framåt jul är tyvärr och däremot ganska stor.

Att sitta still och göra livet mysigt med hjälp av god mat och godis har nämligen blivit min specialitet. Så nu...

kryper jag ner under filten igen.

Lus i hus

Veckan har varit urjobbig. Diskussionstung konferens i två dagar. Nästan husköp. Och det sedvanliga höstavlusandet. Jag hann inte mer än att sticka in huvudet genom dörren igår så kom elva rusande mot mig med luskammen i högsta hugg.

- snälla mamma, kan du kolla!?

- sure, men kan jag få ta av mig skorna först...kul att se dig också förresten.

Men elva kan inte vänta, utan rusar in till badrummet och kollar själv. Efter högst en halv minut kommer han ut igen, triumfierande!

- Jag har en lus!

Vidriga småkryp. De kommer alltid när livet känns som värst, och gör livskänslan ännu surare. Som en citron. Typ.

Efter en vända till det stängda Apoteket, (varför stänger Apoteket kl. fem??) lånar jag Prioderm liniment av grannen.

Nu äntligen fredag! Det lusiga barnet är avlusat, och vi andra hittills lusfria. Jag har varit på Apoteket och laddat med lusmedel. En ny sort, Paranix, inklusive en lusäggsavlägsnande kam. Den har långa supertäta taggar. Och gör ont. Barnen skriker och gråter när jag kammar . Det är hårt. Och effektivt.

Ont ska med ont fördrivas.

En gång sist- alltid sist- del 2

- Du är ju helt koko i huvudet, säger åtta till fem.

- Näha, svarar fem tvärsäkert.

- Joho, åtta envisas.

Men fem låter sig inte kuvas, för nu har han argumenten.

- Jag kom sist och därför är jag minst koko!

Åtta är så lik sin mamma...

Igår kunde inte åtta sova. Han kom upp och var alldels förtvivlad. Anledning:

Efter en vecka i andra klass hade han inte lärt sig någonting! Alla utom han kunde alfabetet till exempel. Och skillnaden på höger och vänster.

Idag när jag kom hem, hade han övat med pappa. Bokstäverna rann ur honom som om de vore rinnande vatten, när jag frågade. Utan minsta tvekan. Det lät som om han hade kunnat det hela livet. Skillnaden på höger och vänster kunde han också. Dessutom hade han lärt sig veckans alla dagar. På engelska.

Så mycket ångest. För absolut ingenting.

Han är som mig :(

Elvas dag är över. Han har fått en klocka med tidtagning och fiskeindikator, en MP3 mobil, prenumeration på allt om fiske, princesstårta och en ny tandställning. En silikongrej som får det att vattnas i munnen. Rejält. Men som omöjliggör själva sväljandet. Han ska ha den när han sover. Och sover gör han nu. Jag ska precis snart smyga upp och se om han har silikongrejen i munnen, eller om han spottat ut den. Man brukar göra det, sa tandläkaren. Elva tar det med ro. Att få tandställning är på mitten på en skala, sa han när jag frågade. Aldrig kul at få tandställning. Men det kunde varit en värre. Jo tjena.... That is my boy :)

Själv har jag sprungit nästan en mil ikväll. Utan att må dåligt. Underbart. I lördags orkade jag ju inte ens sex kilometer. Kanske tar jag mig runt tjejmilen på Lidingö, trots allt. Efter det börjar hårdträningen inför halvklassikern förstås. Ett boxpass i veckan har jag bokat in. Ett kort som ger mig timmar på motionscykeln vill jag också ha. Sen blir det väl stavgång...tills snön börjar ramla ner ;)

Imorgon blir snart elva, elva på riktigt. Och jag närmare trettioåtta än trettiosju...

En gång sist- alltid sist

Snart elva sitter framför datorn när vi kommer hem. Åtta och fem börjar genast bråka om vem som ska få spela när snart elva släpper taget om tangenterna. Något han för övrigt inte tänker göra. Hur det än är så har han alltid precis börjat när vi kommer. Och har all den avtalade speltiden framför sig.

Åtta tycker att det är helt naturligt att han är den som står på tur. Det blir för mycket för fem. Som lägger sig på golvet och gallskriker.

-Varför varför måste jag alltid vara sist och spela data?

Åtta lutar sig ner över honom.

- Men det förstår du väl fem. Om du tänker efter, vem kom sist ut ur mammas mage?

Diskussionen självdör. Fem blir tyst. Och ordningen återställs.

God mat

-Jag fick så himla god mat idag , säger fem när vi går hem. Den var så god, så god. Det var fisk och potatis. Fisken var kanske inte så jättegod, fortsätter han. Men såsen och potatisen var jätte, jätte, JÄTTEGOD!

Så går vi tysta en stund.

- Mamma, jag tror faktiskt att de hade haft socker i maten idag.

Vad man ska bli..

Maken och åtta kommer ihop sig vid middagen idag.

-Vad ska det bli av dig när du blir stor? suckar maken. Varpå åtta fräser.

- Jag tänker i alla fall inte bli som du! Och som för att förtydliga tillägger han,

-som använder skjorta varenda dag!

Fem stirrar drömskt ut genom fönstret.

När jag blir stor ska jag spela mycket spel på datan...och vara ute på internet och så där.

Det är ett torrt konstaterande. Varken mer eller mindre.

Hej igen...

Jag har alltså börjat jobba. Och fem och åtta har börjat på dagis och fritids. Snart elva går hemma och slirar om dagarna. Jag skriver lappar om vad han ska göra. I punktform. Igår:

• Gomorron
• Ring när du vaknar
• Ät frukost
• Plocka undan efter dig
• Osv.

Igår när han ringde 09.45...

-hej...jag är vaken

-Åhh, gomorron! Det var på tiden! mamman kvittrar glatt. Och fortsätter, -ätit frukost?

stor suck i telefonen.

- det står att jag ska ringa först...

Sagt av fem idag

- Men vad i hela världen! Vart tog alla moln vägen?

Idag en liten stund utan barn. Snart elva är ju på Åland. Sedan evigheter känns det som. Snart snart, är han här igen.

Fem och åtta hade sällskap av min storasyster. Vi intog lunchen på Zetas. Motvilligt från maken som aldrig varit där. Men underbart som vanligt. Och till och med maken blev inspirerad och kunde inte gå därifrån. Tre ljuvliga växter fick vi med oss hem.

Nu har vi tusen idéer för trädgården plötsligt ;) Vi som just håller på att fixa badrum och bastu...

Vi har inte så himla mycket att göra..

så vi spelar Uno, löser Sudoku och tar outfitbilder....

Ute regnar det.

Jag skulle ju rensa ogräs igår. Urtrist. Av det blev ingenting. Istället rensade jag skogarderoben. Allt detta hittade jag på skohyllan. En vanlig dag i början av Augusti. Kanske ligger det något i det, när maken påstår att jag har många skor i användning...

Nu är det rensat i alla fall. Och vinterskorna prydligt undanstoppade ;)

Allmänbildad...

Jag är besatt av korsord. Så fort jag ser ett kastar jag mig över det. Sjunker in i djup koncentration. Tyvärr kan jag inte lösa något. Utom barnkryssen då. De ligger på min nivå. Aftonbladets lätta klarar jag nästan. Några rader gapar dock tomma trots timmars ihärdigt tänkande.

-För att lösa korsord måste man kunna läsa och stava, säger åtta. Och tillägger, och så måste man veta mycket.

Jo, tjena...

Jag klarade DN.s lätta Sudoku idag i alla fall. Något jag gick bet på igår.

Höstlista

Just precis. Som Mel E har jag börjat fundera. målet är att vara really economic och genomtänkt. Skulle gilla det väldigt. Att bara handla smart och genomtänkt...så

Fem behöver

• en vinteroverall, duger den från HM undrar jag eller måste det bli en svindyr Reima Tec?
• Vinterjacka, där tror jag att det blir en från La Redoute
• Fleecetröja att ha under overallen vid minus tio, om det någonsin blir riktig vinter mer :(
• Gummijacka till alla mellandagarsväder, här finns en bra på HM.
• Allvädersstövlar
• stumpor

Åtta behöver

• gummistövlar, vi har många ärvda men de känns sunkiga faktiskt
• innegympaskor, måste bara rekognisera förrådet först
• strumpor
• fleecetröja, precis som lillebror. Finns en jätteskön på HM. Köpte en förra året nämligen, som tappades bort...
• vinterskor, om det inte ligger några i förrådet...
• allvädersstövlar, ja jag tror att det behövs också detta året. Det här är en kille som gillar att plaska!

Snart elva

• vinterskor
• Fleecetröja, i likhet med sina bröder
• inneträningsskor
• nya jeans i storleken större, två centimeter till och de han har är för korta
• strumpor
• regnjacka i ett format som gör att han tar den på sig...

Jag själv

• skinnhandskar eftersom jag tappade en utan att återfinna den på Ica Maxi förra året
• tunn polo, lång ärm och faktiskt också kort ärm. Helst utan ärm om jag tänker efter på riktigt, en långärmad blågrön finns på HM har jag noterat
• ett par passande jeans, lagom smala, lagom höga och lagom breda så att mina lår får plats i dem...Kan man beställa nya lår?
• lite tjockare tajts, typ långkalsonger, Blågröna som polon finns för billig peng på HM
• en skjorta som inte är svart och som jag kan känna mig snygg i till jeansen...och som jag kan ha under kavaj när det är den typ av jobbdagar
• Något kul, bekvämt och flimsigt för att upprätthålla stilen. Byxkjolen från La Redoute till exempel
• Några fräscha toppar i svart kortärmade och långärmade, men då måste jag göra mig av med några av de gamla och nötta
• Hudfärgad T-shirt BH
• nya spring skor
• nya inneträningsskor...om jag ska träna inne något jag egentligen betvivlar

Någon budget har jag inte lagt...än ;)

Idag började maken jobba. Jag hörde att han rasslade runt vid halvsju imorse.

Själv gick jag upp strax efter tio. Jag är fortfarande ledig.

Och väldigt l.å.n.g.s.a.m.

En sann sommarfavorit

För tredje gången på bara några veckor har jag bakat samma kaka. En sann favorit med andra ord...

• 6 ägg
• 4,5 dl socker

vispas poröst.

• 4,5 dl vetemjöl
• tsk bakpulver

blandas i.

Smörj och mjöla form/ plåt. Lägg på äpplen, bär eller nåt. (Vi lägger alltid på svarta vinbär) Peppra med pärlsocker. Hyvla margarin över.

175 grader i 30 minuter.

Sen kan det regna hur mycket det vill.

Nu har jag gått igenom alla gamla prylar. Slängt och gett bort. Skapat plats.

Nu har jag köpt den tredje boken...

Hej då!

Det är en konstig sommar. Jag sitter kväll efter kväll och går igenom gamla saker. Fotografier, krukor, tavlor, en bronsmedalj från ett skolmärsterskap i orientering, (hur gick det till??) gamla dagböcker och brev....Jag har sparat på allt. En elräkning från 1991 till exempel.

Jag tänker att det var mysigt när barnen var små. Små knubbiga, kladdiga. Ungar. Mina. Våra. Kärlek som är så stark att den nästan gör ont. Kärleken till barnen. Som börjar bli stora. Tid med små barn. Småbarnstid. Kommer aldrig tillbaka.

Och inte just nu heller.

Just nu håller allt på att förändras. Små knubbiga barn har blivit lite längre, mindre knubbiga. Och väldigt grabbiga.

Det bästa på Öland var till exempel, och det helt utan konkurrens, gocartbanan. Flera gånger besökte vi den. Just den hoppade jag över. Men även jag förlorade mig en lång stund på Neptuni åkrar . Inte på grund av den blommande blåelden dock. Det var stenarna. En lång strand med platta stenar. Som gjorda för att kasta macka med. Så vi kastade. Och kastade. Och räknade. Hur många studsar vi fick till. Fortfarande är pappa bäst. Och mamma sämst...Genusperspektiv.

Eftermiddagen idag tillbringade jag på Råsunda. Med familjen. Fotbollsmatch med Hammarby har plötsligt blivit intressantare än både Vimmerby, Junibacken och Skansen...

Konstigt också. Att det var så himla roligt!

Det är sommar

Äntligen. Springer jag åtminstone fem kilometer i skogen lätt som en plätt. Korna är ute i hagen där jag springer.

Jag tvättar vinterkläderna. Äntligen. Jag går absolut aldrig och lägger mig om kvällarna. Inte barnen heller. Jag har skördat vinbären. Det blev massor i år.

Årets semestertripp är över. Vi hade kul. I stort sett. Det var mycket tjafs också. Men tog sig på slutet. Som alltid.

En modern familj måste vänja sig. Vid att vara tillsammans.

Jag har tråkigt

Maken isolerar uteförrådet. Det verkar vara en evighetssyssla. Fem och åtta är ute och leker "klubb". Snart elva är och fiskar. Idag har jag tvättat inför turen till Åhus på torsdag. Jag har bakat gifflar med ost och skinka att ta med till matsäck. Trettiotvå stycken bakade jag. Efter att flocken varit inne och provsmakat återstår sjutton....

Jag har varit ledig nio dagar och har läst ut de två första "Millenium" böckerna av Stieg Larsson.

Nu ska jag snart ta mig samman och gå ut och springa. Det kommer börja regna ser det ut som.

Jag måste införskaffa den tredje boken.

Vi har ju all utrustning...

säger hon och ser bedjande på mig. Och så är vi ju så vältränade, tillägger hon glatt.

Och så var det bestämt. Om idén att genomföra tjejklassikern var min idé, så var idén om att genomföra klassikerhalvan definitivt hennes! Eftersom jag redan anmält mig till Lidingö tjejmil så börjar vi med halvvasan och avslutar med 15 kilometer på Lidingö. Vi får se om vi kan ragga ihop flera. Man behöver ju inte göra alla utan kanske bara vara med på nåt enstaka lopp. M i Falun till exempel! Du borde vara med och simma!

Nu tror jag att lägger till klassikerhalvan som ny katergori.

Vansbro- tjejklassikern del fyra

Jag blev inte trött. Men kall. Jag tror att jag var den enda som simmade med handskar ;)

Jag har ångest. På riktigt.

Men tempen visar 18.2 idag. Den har gått upp med 0.7. Bara för att maken köpte våtdräktshandskar till mig idag säkert.

Dag två på semestern...

...tillbringar vi på Astrid Lindgrens barnakut. Fem lyckades nämligen krossa fingret genom att ramla av storebrors cykel vid en provsittning idag.

En nagel fattigare, fem stygn rikare och med lösa benflisor i fingertoppen är vi hemma igen.

Jag vet inte vem som är mest slut. Han eller jag,,,,

En dag kvar

till semester. Jag håller på och avdatoriserar mig.

Därför är det ganska tyst här.

Midsommardagen

Här :

• sitter vi i världens mysigaste lilla stuga.
• luktar barndom. Och vått gräs.
• sover man gott.

Planera, prioritera

brukar vara min specialitet men så här på slutet av terminen, ja min är ju inte riktigt slut än, börjar jag bli ganska less på allt planerande. Just nu vill man bara göra det man känner för. När man känner för det. Utan att fråga efter vad alla andra vill eller när det passar bäst att man gör det...

Hur som helst så har jag planerat hela dagen. Veckan som kommer och inte minst helgen som är på väg. Listor har upprättats.

"Packa inför midsommarlistan" till exempel. Ser ut så här:

• pålägg
• smör
• Kaffe
• juice
• mjölk
• Grönt, tomater, gurka
• Kex
• Gräddfil
• Ägg
• Löjrom
• Cremefraiche
• Laxröra
• Italiensk paj
• Snaps
• Ost
• Majonnäs
• Fläskfilé
• Marinad
• Grillspett
• Rött vin
• Glass till jordgubbarna (måste nog köpas på plats)
• Spaghetti
• Lök, mjöl, buljong , chilisås

Jag har också gjort en lista till våra midsommargäster ....

• Bröd
• Flingor
• Te
• Filmjölk/yoghurt
• kaka
• saft
• te
• Nypotatis
• Sill
• Gräslök eller dill eller ...
• Knäckebröd
• Köttbullar
• Dricka till barnen
• Öl
• Potatis till potatissallad
• Korv
• Korvbröd
• Ketchup/senap/bostongurka/lök
• Jordgubbar
• Köttfärs

Utöver det har vi en gemensam packningslista:

• Flytvästar och fiskespön kan vara bra för det finns en liten båt
• Regnkläder förstås, det kan bli ostadigt
• Kortlek och andra spel kan vara smart med tanke på det eventuella regnet
• Fotboll, om det blir sol
• Badkläder, oavsett väder måste vi nog bada…
• Lakan
• handdukar
• kläder...till helgen

Åtta och snart elva ska stanna hos mormor och morfar, några dagar på vägen hem. Då ska vi se...kanske behövs en egen lista för det....

Och så måste jag göra en handlelista...

Och en matlista för den här veckan...

Har jag tänkt på allt nu tro?

Nio arbetsdagar kvar till semester.

Hemma igen :)

Att ta sig runt de nio milen var det minsta problemet. Det största problemet var att ta sig hem sen. Från Motala till Stockholm bakom ratten. Men det gick. Halvtio var vi hemma och tio sov jag som en sten.

Värmen tog nästan kol på mig, inte under själva cykelturen. Men efteråt. När vi hade passerat mållinjen, ätit äckliga potatisbullar och öl (jo, just så. Det var målet tjejvättern bjöd sin deltagare på ) cyklade vi hem till vårt hyrrum och la oss. Under täcket. Men svettkläder på. Har man solsting? så har man. En timme sov vi, innan vi orkade upp i duschen.

Jag tror jag drack minst tio liter vatten under gårdagen. På hemvägen passerade vi Burger King och där åt vi pommes frites och hamburgare. Och frossade i salt. Vi hämtade extra påsar och hällde salt på hamburgarna. Massor. Så gott har en översaltad hamburgare aldrig smakat!

Idag var vi på Lida och såg maken kämpa sig igenom Lida Loop. Sex mil i skogen på tre och en halv timme. Ganska bra om man tänker på att jag cyklade nio asfaltsmil på fyra...

Sista kilometrarna cyklade han med trasiga växlar. Bara de riktigt lätta funkade. Som att cykla på ettan liksom. Rullar det minsta nerför så får man inget tag. Den cyklade jag hem sen eftersom inte alla barnen och cykeln fick plats i bilen. Maken var alltför öm i rumpan. Något jag inte alls var. Faktiskt känns det absolut ingenting i kroppen ;)

Jag tog crosscykeln med tävlingsskylt hem alltså. Kan det vara 8-9 kilometer kanske. I kjol och guldmockasiner. Och ettans växel. Trampade mig frenetiskt fram Likt en Duracellkanin...

Nu åker jag till Motala. Imorgon gör jag det. Först tar jag bilen. Och sen cykeln. Racern. Med clips. Och byxor. Med blöjor

Min bästa vän...

har gift sig. Och jag visste ingenting. Är det något tal som jag övat på en miljon gånger. Eller tänkt och klurat på lika många så var det just hennes bröllopstal.

Lilla mysiga Anna... eller mer högtidligt; Kära Anna, jag minns när du somnade på...och tappade bort din...eller, kanske inte det heller:(

Det finns i alla fall absolut ingen som kan baka bullar som du. Eller dricka en öl så långsamt...

Jag minns när den nyblivna maken försökte hoppa in balkongvägen en natt, som värsta Romeon. Han bröt visst foten...

Ingen vet heller så bra som du, hur man verkligen får en man på kroken. Hjälplös, haltandes på kryckor var han lätt att få styr på.

Ingen mer än du kan heller vara så tolerant och tålmodig. Bra och rejäl. Och den enda riktiga jag har kvar sedan gammalt. Nästan. Jag har några till, vars riktiga bröllop inte blivit av, eller som jag också missat.

Det är snopet. Men det gör ingenting. Egentligen. Du är i hamn. Det har du varit länge. Och just det har jag ju vetat hela tiden.

Om jag fått vara en fluga på väggen där i lilla kyrkan hade jag kanske kanske viskat några ord om kärleken. Något stort som någon annan skrivit.

Eva till exempel har skrivit:

"...men jag vill vara här

när mörkren faller

jag vill vara hos dig närhelst du än faller

du kan vila ditt huvud

för dina tankar har en boning i min själ

jag vill vara här

när kärleken sover

när du tänker på allt du missar för att ingen kan nå dig

vad än livet gör med oss

allt jag vill vara är

lyckan i dig"

Så borde kärleken vara. För alla.

Stor kram ;)

Bra eller dåligt?

Igår var jag på Bik Bok, Götgatan. De hade en massa fint vilket ju var bra men ingenting i medium vilket kändes jättedåligt. Hur som helst så provade jag allt som var fint i large. Och det passade, vilket väl får betraktas som ...bra, trots allt. Eller?

Jag köpte ett par shorts (typ capri) i storlek L och var ganska nöjd tills jag hade använt byxorna en dag och insåg att de faktiskt och trots allt var för stora...

Då kände jag mig plötsligt...jättenöjd...

Fast köpet var ju jättedåligt. Förstås.

Nu två dagar kvar till tjejvättern.

Efter att ha röjt upp en del, inte allt, i trädgården cyklade vi två och en halv mil. Det känns bra. Jag är inte nervös. Än. Jag vet att vi kommer att orka. Och jag vet var jag kommer att få ont (will not tell) och jag vet ungefär vad jag ska packa ner. Dä ä lugnt ;)

Lycka är

• att utan att stressa hinna cykla åtta mil på bara en helg
• att ha så många roliga saker att göra så man inte hinner fixa middag förrän framåt nio
• att sitta insvept i en filt, ute ,nästan hela natten och det är myggigt men ljust...
• när tios kompis sover över och tio är nöjd, nöjd
• när åtta leker ute med kompisar hela dagarna och byxknäna blir knallgröna av nyklippt gräs
• när fem somnar på soffan mitt i festen
• när syrener blommar och doftar ljuvligt precis i vartenda gathörn
• när badrummet blänker och luktar rent
• ljudet av tvättmaskin
• smaken av rödvin...

Skön skön helg. Sköna sköna försommar. Man anar den. Men har fortfarande allt framför sig.

Jag låser in mig

Måndag morgon och det är fullständigt kaos här hemma. Finrumsbordet väller över av tvätt, ren men o-ordnad. Ouppackade resväskor på golvet. Tvättstugan full med kattgrus och resten av huset fullt av annat grus. Ute hänger ren tvätt sedan i lördags. Ren men urblöt. Eftersom det regnar ute.

Åtta är hysterisk, för han är säker på at någon av oss andra har stulit ett par byxor ur hans garderob. Han skriker och är tvärarg. Trött. Vill inte ha frukost.

- jaa, jag vet inte riktigt var dina byxor har tagit vägen, säger jag förvirrat. Men vi har inte stulit dom.

-Var är mina gummistövlar tro... fem står i hallen och mumlar för sig själv.

-Någon som sett mina husnycklar? Jag behöver pengar till melliskort! Nu är det tio som vrålar.

Då låser jag in mig på toa en stund. Och plockar ögonbrynen.

På önskelistan nu

Nu har jag sovit, lunchat nybakad baguette med brie, basilika och avocado på solig altan.

Det enda man önskar sig nu är att makens tenta ska vara överstådd.

Så man får lugn och ro.

Fredagkväll. Den här veckan har jag arbetat 60 timmar.

Och inte gjort en enda armhävning...

Malmö by night

Här sitter jag på ett hotellrum i Malmö. Utanför är det sommar men det märker inte jag för det tilldelade rummet är fönsterlöst likt en bunker. Dessutom ramlar det ner en grej från väggen varje gång jag spolar, duschgolvet lutar åt fel håll så allt vatten rinner ut i hallen när jag duschar och duschslangen läcker så det sprutar vatten åt alla håll när man ska försöka fräscha till sig....

Väldigt flashigt det här. Att vara på tjänsteresa...

Här finns två tröstande faktorer.

• Trådlöst internet på rummet
• Butiker runt hörnet

Jag går ut en stund nu innan solen går ner. Sen blir det kvällsjobb i bunkern.

Kungsholmen runt var en sann mara. Inte halv utan hel. Som det kändes. I samma stund jag passerade 20km-skylten blev benen som bly och varje steg framåt lika med omöjligt.

Depression. Jag fick gå. Det fanns inte annat. Några meter, sen försökte jag igen. Då dyker tio upp med sina kompisar. Som räddande änglar.

-Kom igen, Gunilla! vrålar dom.

Och sen springer dom med mig i mål. Precis som jag gjorde med åtta på Lidingöloppets knattelopp i somras.

Hemma bjuder jag besök på kaffe och bullar och fixar middag.

Sen går jag och lägger mig. Helt slut.

När man läser sånt här blir man både krontokig och helt vansinnig på en gång.

Dukat för bullkalas

Igår när jag var ledig hade jag jättetrevligt fikabesök. En stund satt vi på baksidan och jag insåg att jag knappt har satt min fot där den här våren. Det stod någon stol där. Det var allt. Omysigt.

Idag väntas nytt besök och jag har rivit ut en del sommarmysprylar.

Dukat för bullkalas ;)

TV-kväll i tios smak

-Åh, vilken skön TV-kväll, utbrister tio och sjunker ner i soffan.

-Tre bra program i rad, Saras kök, Svenska slag och Planet earth ;)

Idag är det röd dag. Maken panikjobbar men ikväll äter vi Tagliatelle och fläskfilé. Imorgonkväll måste vi pastaladda så vi äter pastagratäng med skinka. En sann favorit i vår familj.

På söndag alternativt lördag middag äter vi kyckling (som vanligt). Eller korv med bröd....Vi tar det som kommer. Nu ska jag leta reda på köksbänken, handla och sen LEDIG.

Viktminskningstips

Kom med mejlen idag. Från en god, god norsk vän ;)

Han är komplett :)

Utvecklingsamtal för fem igår. Det sista för den här terminen. Utvecklingsamtalet alltså. Tio har ju haft samma utvecklingsplan sedan 2002 när han började skolan.

• sitta mera still
• inte störa andra
• inte trängas
• osv

Att han är otroligt smart och ligger först i flera ämnen är det ingen som säger så mycket om. Eller vilka kunskapsmål han bör sätta.

Åtta däremot får tydliga kunskapsmål. Förbättra sig från LUS 9 till LUS 12 innan jul till exempel.

Barn är olika. Men det är fröknar också.

Så var det alltså fems tur idag. Förra tillfället hoppade jag över får jag erkänna. På grund av både tidsbrist och behovsbrist. Jag såg inte helt poängen. Därför var kanske motivationen extra hög när jag hastade in på dagis igår kväll. Direkt från jobbet och utan middag.

Fröknarna sitter lugnt på varsin stol.

-Vi har tänkt länge säger de. Och sen berättar de allt vad han är duktig på:

• klä på sig
• berätta
• säga ifrån
• lyssna
• förstå när det är allvar
• leka ute
• leka inne
• rita
• klippa
• skapa i olika material
• vara en god kamrat
• förstå regler

Som sagt, fortsätter de, vi har verkligen tänkt länge. Och ansträngt oss för att komma på vad han skulle kunna bli bättre på. Men det finns ingenting. Han är världens mesta karamell.

Perfekt. Komplett.

Tell me something I didn'nt know...

Två och en halv mil på makens racercykel idag. Och clips på fötterna.

Jag var jätterädd.

• För att glömma bort "koppla-urclipset-tricket" när jag skulle stanna.
• För att krocka
• För att få skavsår i rumpan
• För att få punka
• För att någon jag känner skulle se mig....cyklandes med pantalonger med blöjbyxor utanpå. Och Kalle-Anka fötter (makens två nummer för stora cykelskor.)

Dom där bäbisarna man fick- man förstod inte riktigt att det var riktiga små människor.

Och nu när man omger sig med de där ljuvliga och riktiga små människorna -förstår man inte riktigt att det var dom som var de där bäbisarna ...

Jag tror på The Ark. Jag gör det :)

Självskryt igen...

Vill bara notera här att jag, trots att maken är bortrest har tränat två gånger redan den här veckan.

På gymmet förstås. Och cykeln. Vet inte hur effektivt det är men det känns effektivt att tokintervallcykla i en halvtimme på den där cykeln. Man blir svett och får en rejäl pulshöjning i alla fall.

Till helgen måste jag försöka komma mig ut och cykla på den riktiga cykeln. Vilken det nu blir.

Mera ljus - sa Bodil

"Eftersom jag inte tänker dö så kommer det inte att finnas några sista ord att citera efter mig. Bara dessa upprepade pågående ord: Mera ljus."

Här, i Bodil Malmstens blogg, kan man läsa hela underbara inlägget.

Det händer konstiga saker mitt i natten

jag lägger mig först, säger fem. Sen åtta. Sen tio och sist du mamma.

-mm, fast om pappa vore hemma så skulle han lägga sig sist, säger jag.

Ja, fem håller med.

-För pappa sitter uppe hela nätterna och ser på film och äter upp all glass och gör en massa konstiga saker!

Hopplös läxa

Åtta är sur ikväll.

-Hur kan man ge en sån hopplös läxa till barn? frågar han sig. Och lägger till, och till en kille dessutom!

Han muttrar för sig själv.

-Jaja om man bara gör den så är det snart över. Om man får den gjord så är det över.

Så går han igång. Uppgiften lyder:

"Rita och måla någon du tycker om". Han skriver:

Jag tycker om Mamma.

Jag tycker om mig själv.

Jag tycker om min katt som heter Muskot.

Jag tycker om min pappa.

Jag tycker om min storebror.

Jag tycker om mitt hus.

Jag tycker om fem

Jag tycker om mitt rum.

Njurbäckeninflammation

Många tittar in här när de söker på Njurbäckeninflammation.

Varssegoda, alla njurbäckeninflammationsintresserade.

Här kan man läsa bra, kvalitetsäkrad och ickekomersiell information ;)

Nu har byxorna från La Redoute kommit. Jättebra, men jättetrånga i midjan. Kräver egentligen två kilo minus. Ska man behålla sånt? Flytta knappen kanske...

Det kom ett linne också som jag köpte efter att ha kollat värsta modebloggen ;)

Nästa vecka blir en lite körig vecka. Heltidsarbetande ensamstående mamma utan motordrivet fordon hela veckan. Bästa angreppssättet är att attackera friskt med planering vilket jag gör nu så här efter frukost.

Måndag: Utvecklingssamtal med åtta och hans fröken. Tio och åtta har fotbollsträning. Samma tid, samma plats som tur är. Vi äter Köttbullar, potatis och brunsås.

Tisdag: Har jag i ett svagt ögonblick lovat fem att följa med mig till jobbet. Detta vid ett gråtanfall i lämningsögonblicket på dagis förra veckan. På kvällen börjar fem på knattefotboll. Jag försöker att inte prata om det men han vägrar glömma. Vi äter snabblagad pizzakorv.

Onsdag: Tio ska på skolutflykt och jag får inte missa att packa matsäck. På kvällen fotbollsträning igen. Nu för tio och åtta. Vi äter iItaliensk mandelfisk.

Torsdag: är det faktiskt ingen träning alls. Handbollen har precis gett upp för säsongen :) Till middag blir det Pasta med gräddkokta grönsaker .

Fredag: Förmodligen blir det fredag den här veckan också även om det känns långt dit. På fredag slänger jag ihop en hemgjord pizza. Med kronärtskockor på. I alla fall på mitt hörn ;) Ikväll dyker dessutom maken upp. Om än sent förmodligen.

Nu åker jag och handlar. Så är det gjort.

Spring Cross

Vrålont i nacken igår. Yr så jag höll på att ramla av tåget på vägen hem. Låg pladask hela kvällen. Avbeställde barnvakten jag fixat till idag eftersom jag ändå inte kunde springa. Även om nackvärken släpper är det idiotiskt att springa 12 kilometer terräng dagen efter, tänkte jag snusförnuftigt. Men barnvakterna hade bakat bullar till hela sommarens konsumtion så de dök upp ändå. Och nackvärken hade verkligen släppt så...

-Varför är man så himla envis? sa jag till mina springkompisar.

-Bättre det än att inte vilja något alls, var svaret.

Så sant. Jag missade medaljtiden med 37 sekunder :(

Å ena sidan. Å andra sidan sprang jag nästan tre minuter fortare än förra året. Och blev inte alls lika trött ;)

Han glömmer publiken, skrattar, leker

Konsert på skolan ikväll. Tios gäng. Halva konserten med sång. Då grinade mamman. Totalblank i ögonen. De sjöng "sudda sudda", "vintern rasat" och "Rönnerdahl".

Andra halvan av konserten var det dans. Afrikansk och Grekisk. Linedance, vals och bugg. Tio dansade som en Gud. Då log mamman. Hjälplöst. Totalblank i ögonen och med svällande hjärta.

Sällan får man sitta och bara njuta. I skolan gäller det att skärpa sig. Inte charma. Jobba på, fokusera.

På handbollsmatcherna måste man hålla god min. Ingen får utpekas som bättre än någon annan. Inte sätta griller i huvudet på växande pojkar. Ta det lugnt. En fotbollsproffskarriär är inget för dig....inte innebandyproffskarriär heller...

Men i det här sammanhanget. När flickorna sminkar sig, piffar upp sig och gör sig till. Vill så gärna visa upp sig men blir sen för blyga för att röra på sig när musiken börjar. Ingen förväntar sig något av pojkarna då. Pojkmamman kan bara luta sig tillbaka. Och njuta. Av killen som kanske är tuffast på ytan. Med blond hårslinga över ögonen, nitbälte och nerhasade jeans.

Han glömmer publiken, kroppen rör sig i takt med musiken. Han skrattar. Leker.

Och mamman blir varm.

Glad.

Stolt.

Underbara ledighet. Nu är det slut. Idag har jag legat på soffan mest fast jag hade lovat mig själv att bry mig om trädgården. Men ute var det så grått och kallt. En typisk första maj. Tog mig i kragen sen och sprang en mil, försökte planera veckans mat och insåg att vi står utan barnvakt nästa helg. Noll koll hade jag plötsligt då.

Den här veckan ska tio hålla konsert på skolan och katten ska kastreras.

Snart helg igen.

Maken skaffar ny firmabil nu när han byter firma. Färg "industrisilvermetallic" (!!!)

Vad för slags färg är det? Industrigrå?

Overall kändes plötsligt som ett koolt plagg.

Eller?

Den här från coola Tjallamalla.

Om majbrasan

Fem om majbrasan;

"Kungen fyller år mitt i natten.

Man behöver inte tända brasa om man inte vill fast om man vill kan man förstås. På kvällen tänder kungen en brasa för då fyller han år!"

Virus modell trött är tillfälligt bortkollrat

Well, ordningen är återställd. Och viruset bortmotat om än kanske bara tillfälligt. Klockan är elva och jag är vaken.

I torsdags sprang jag fem kilometer innan jag flög till Malmö i arbetsrelaterat ärende om man säger så. Jobbresa kan man också kalla det. I Malmö var det ljuvlig sommar men det märkte inte vi för vi arbetade fram till 23 på kvällen. Kort hotellnatt och tåget till Växjö. Mastodontdag i Kronoberg innan flyget tog oss hem. Fredagkväll somnar jag i soffan. Fullt naturligt och knappast virusrelaterat.

Idag familjedag i Tyresöhallen. Där såg vi tio spela handboll men mest av allt åt vi matsäck. Absolut hela tiden åt vi matsäck. Hemma igen sitter jag med maken i solen och njuter dagens tionde macka (vissa dagar hinner man bara inte fixa mat) och en kaffe när min klassikerpartner kommer för att dra med mig i skogen. Well, jag är inte i position att säga nej så jag tuffar runt spåret med henne i 9,5 kilometer. På 53 minuter(!) Hon pratar glatt och jag nickar samtidigt som jag frustar så tyst jag kan.

Man jag hänger med.

Vid åtta serverar jag familjen hemburgare med tacosmak. Alla äter med god aptit utom fem som nästan somnar med näsan i burgaren. ( vissa dagar kan man bara konstatera att man inte får fram käket i tid)

Imorgonbitti väntar ny heldag i Tyresö. Men då stannar jag hemma. Åtta har fotbollsmatch.

Virus modell trött är bortkollrat.

Jag har inte tid. Det händer för mycket och häftiga saker.

Nu behöver katten kastreras.

I say no moore.

Stor uppståndelse ikväll

Åtta drog ut en inte särskilt lös tand med hjälp av spegel och pincett. Hela familjen agerade hejaklack. Femtio kronor utbetalades i belöning.

Anledningen var att tanden varit halvlös länge och att den nya tanden var minst sagt på väg. Fast utan plats. Eftersom den gamla vägrade flytta på sig. Den nya växte envist fram, fast under och långt långt bakom liksom :(

Han tog tag i det. Och gick och la sig med ett stort hål i överkäken, femtio kronor rikare och med ett enormt självförtroende :)

Jag sover otroligt gott om nätterna. Vad är det för fel? Kan det vara en infektion? Jag vaknar inte av någonting. Inte när mobilen fick spel imorse vid femtiden. Maken skakade liv i mig men av mig själv hörde jag ingenting. Inte när katten spelar fotboll med en pingisgolv på nätterna heller. Jag hör nog. Men sover ändå.

I tisdags gick jag upp 05.20 för att springa 6,5 kilometer i skogen. Det åste ha varit ett annat virus? Och migränen samma eftermiddag hade säkert inget med det att göra utan utlöstes av dödstråkig kurs på jobbet samma dag. Eller?

I två dagar har jag hoppat över tänkta träningar. Igår cykelturen på gymmet. För då hade jag ju varit sån hjälte dagen innan. Behövde vila - det var inte mer än rätt och inte alls ett virus. Ikväll däremot när jag höll på att somna stående på tåget och jag bestämde mig för att hoppa över det inplanerade simpasset. Då började jag tänka på det där viruset igen. Kanske har jag fått en sjukdom. Ett virus - modell trött.

På jobbet är allting nyorganiserat och omorganiserat och kanske aningen för byråkratiskt. Samtidigt som det är ingen ordning alls. Jag vet inte helt vilka arbetsuppgifter som är mina. Eller varför. Men jag flyttar snart in i det absolut mest fantastiska rummet.

Där kan jag luta mig lite tillbaka i stolen, lyfta blicken och se Djurgårdsfärjan tuffa iväg, eller trötta kollegor komma stretandes i motbacken upp till kontoret. En skymt av Grönan och Kastellholmen har jag också. Då kan jag låta händerna dröja kvar på tangentbordet. Låta tankarna fara. Och bara sitta

Vad spelar arbetsuppgifterna för roll då?

En vanlig söndag

Upp i ottan (närmare nio). Fotbollsmatch för tio. Hela familjen kommer med och kollar. Han är målis och de andra vuxna tycker att han är jättebra och säger att han måste komma på alla träningar så att de slipper kalla in de andra medelmåttiga målisarna till match.

- Han har många sporter, säger jag. Och handbollsträningarna är roligare än fotbollsträningarna, varpå den andre vuxne talar om för min son att fotbollsproffs tjänar mer än handbollsproffs. I själva verket är det helt värdelöst att vara handbollsproffs....

PUCKO!

Sen byter vi fotbollsplan och ser åtta spela match. De vinner med 7-1. Åtta gör ett mål. Och jag bilr så glad för hans skull att jag vrålar rätt ut. Maken skrattar generat. Och tittar bort...

Väl hemma springer jag i skogen. Förhoppningsvis passerar jag en mil. Det tar 59 minuter i alla fall. Sen skjutsar jag tio och två kompisar till handbollsträningen. På vägen hem storhandlar jag på Willys. Väl hemma därifrån får jag ett utbrott på maken för att inte middagen står på bordet...Jag vet...men jag hade ju ätit nada efter springrundan :( Och han skyllde på att han skulle tina köttfärsen när han i själva verket hade suttit och spelat dataspel..

Efter spaghettin blir det så kväll. Fem och åtta somnar sött, precis lagom innan åtta återvänder från träningen. Då blir det läxförhör. Ett brev till sin idol ska man skriva. Vilken otroligt töntig läxa...Varför pratar man med barn om idoler? Borde man inte hellre säga förebild. Idol är det samma som någon att avguda för mig. Därför säger jag nej och ingen när tio undrar om min idol. Och sänker därmed läxans betydelse och resultatet blir ett slags ihoprafs...

Sen somnar tio. Och maken och jag ser Wallander på TV.

Imorgon måndag.

Ledig dag

Ledig. Maken har återvänt efter en hel vecka utomlands. Skönt att vara fler än jag som kan hjälpa till tandborstandet. Och vuxensällskap.

Idag är de stora grabbarna på innebandy. Fem och jag följde med in till stan för att köpa skor. Hela familjen lunchade på Pizza Hut, Götgatan. Kostnad: 415 kronor...

På pendeln träffade vi en alkoholiserad pratglad gammal man som oavbrutet upprepade för barnen att det var viktigt med mammor. För det är mammorna som bestämmer.

-Papporna betalar, men mammorna lagar mat och bestämmer slog han fast.

Barnen satt nervöst lyssnande men kommenterade när vi gått av tåget.

- Hos oss betalar båda, pappa lagar all mat och mamma städar, sa tio.

Jämlikt så det förslår...

Fem och jag gick och shoppade skor sen. Väl hemma slumrade jag en stund ute i solen. Med fleece och filt. Det är soligt men inte särskilt varmt.

Fem kommer ut och konverserar. Han har himla mycket intressant att berätta. Hela tiden pratar han. Om det ena och det andra. Idag kommer han in på olika yrkesgrupper och vad det är de egentligen gör.

- Poliser låser in tjuvar i fängelse men det kan inte ambulansen göra för ambulansen skjutsar in människorna till sjukhuset istället. Snickare bygger hus och dagisfröknar säger till om barnen retas eller slåss.

-Vad gör skolfröknar då ? undrar jag.

- Hmm, skolfröknar ...nej dom har jag faktiskt ingen aning om vad dom gör.

Allt roligt kostar pengar

-mamma jag vill ha glass från glassbilen idag, säger fem.

-det tråkiga är att jag inte har så mycket pengar, säger jag.

Jag räknar i plånboken och inser att jag har hundra kronor. Det är allt.

- Hundra kronor!! är ju jättemycket mamma, han fnittrar förtjust och gör stora ögon. Mycket glass tänker han nu att det blir.

-fast glass på glassbilen är ganska dyr glass, kontrar jag. En sån där påse vi brukar köpa kostar nog mer än hundra kronor.

Plötsligt mulnar han och ser jättebesviken ut.

-ÅÅhhhh, vad DÅLIGT! Att allt roligt kostar pengar!

Jaa, jag kunde inte sagt det bättre själv ;)

muskliga och skrynkliga ben

-Vilka stora ben du har, säger fem en dag när han ser mig utan långbyxor. -Muskliga, fortsätter han.

-Mmm, svarar jag och försöker att inte göra några egosänkande tolkningar.

- Dom är skrynkliga mamma, han tänker visst inte ge sig...för han upprepar,

- Jätteskrynkliga!

Att vara nummer tre

Fem har vinterfodrade skor. Ser ut som gympa, men har massor med ludd i. Och extra tjock sula. Det upptäckte vi idag. Efter två dagar med över 20 grader i luften.

Och efter en snabb rundkoll i hemmets alla vrår hittar vi inga mer vårliga som passar. Vi vet att det ligger ett par somriga i passlig storlek på vinden. Men vi har inte kommit dit än.

Det betyder att han får går med vinterskorna ( i alla fall höst) imorgon också.

Sen blir det ju kallare...

Åtta har spelat fotbollsturnering idag. jag tror inte att han vann något. I så fall var inte det viktigt. Allt hade varit jättekul. och varmt! Förstås. Fem var med. Och maken.

Själv fick jag lyxa till det med en halv dag ensam med tio. Som är stor.

Vi cyklade till simhallen. Tio simmade 650 meter. Och efter vila simmade han 150 till. Sen cyklade vi hem.

Då var tio så slut. Att han inte orkade äta.

Första gången jag varit i simhallen utan att behöva ta hand om någon. På tio år...

Sommar idag. Sommar. Varmt. För varmt. Alla (mina alltså) ungarna ville vara inne. Tio fick värmeslag (eller nåt) och verkade bara vilja grina. Och åtta grinade han med. Fem ville ligga i soffan och se film. Vaakum.

Absolut ville åtta cykla upp till skogen. Plötsligt. Vilket vi gjorde. Där cyklade jag dryga sex

kilometer. Efter att ha sprungit två backiga. Maken cyklade två mil. Fem och åtta låg på varsin stock. Och såg på himlen. Vaakum. Igen. Eller också var det härligt.

Kanske borde man göra mer av det själv. Lägga sig på rygg.

Och se på himlen.

Skitspel!

Vi har flyttat ner tios dator till vardagsrummet. Anledningen är att vi inte kunde säga nej när tio tjatade om spel med 16-årsgräns, som dessutom spelas över internet. Många kompisar har. Varför köper vi spel med 16-årsgräns till våra tioåriga söner? Jag fattar inte det själv.

Så nu sitter han här nere och spelar. Och jag har full koll. Vilket gör att jag får veta att man väljer vem man ska vara. Terrorrist eller antiterrorist. Sonen tror att han kan vara terrorist.

Sorry grabben, nu lägger sig mamman i spelet.

-Du får inte vara terrorist säger jag.

Han skrattar. - Men mamma!

- jag skämtar inte, du får börja om. Du får inte vara terrorist, upprepar jag.

Suck. Han stänger ner och försöker välja om. Pappan kommer och försöker hjälpa. Det visar sig omöjligt att vara antiterrorist. I alla fall på den här banan.

Skitspel!

Åtta har varit så låg hela vintern. Bara velat sitta inne. Ensam. Man har ju undrat.

Men nu är det tvärtom. Full fart absolut hela tiden. Har snickrat en stege i en tall idag. Rakt upp till himlen skulle han klättra. Så är det bandy på gatan och fotbollsträning. Han sitter aldrig still. Aldrig ensam. Glimt i ögat. Skämtar bort tillrättavisningar. Han fullständigt bubblar över av självdistans och humor.

Plötsligt tänker jag att det är våren och ljuset. Han behöver det. Kanske behöver han det lite mer än vi andra.

Världens bästa ställe

Idag hämtar jag fem. När vi glider in i kvarteret är några ungar ute och leker. En storasyster ropar in sin lillebror. Det är middag.

Hela gatan luktar pannbiff. Eller nåt.

Hemma hos mig står ytterdörren på vid gavel. Maken på väg in. De två äldsta på väg ut. Eller nåt. Det är rörelse. Och ser inte så välordnat ut. Ungarna fick gå hem själva idag. Maken skulle handla mat. Men hann inte det. Jag skulle hämta fem tidigt. Men hann inte riktigt jag heller.

Nu är klockan fem och maken ska köra tio och ett gäng andra på träning. Och han har fortfarande inte handlat.

Fem och åtta får havrekuddar och frukt så länge. Klockan sex är maken hemma. Och kylskåpet fylls med mat. Efter maten måste åtta läsa läsläxa. Skulle gjort hela veckan. Tio minuter varje kväll. Men vi hittade lappen först imorse. Det betyder att han ligger ganska skapligt efter. Han borde läsa. Men först vill han kolla på TV:n. Han får. Han gör. Sen läser han. Jag lyssnar men måste byta plats med maken efter fem sidor. Åtta läser bra men långsamt. Det är sövande. Och jag kan inte hålla mig vaken.

Tio kommer hem från träning. Precis när de andra lagt sig. Han får fixa käk själv. Maken är uppslukad av ett nyupptäckt datavirus. Själv skulle jag absolut se Persson.

Det är torsdagkväll. Maken festar till med video. Och en stor skål med Cashewnötter.

Hos oss är det ingen ordning. Eller nåt.

Men det är världens bästa ställe.

Det årliga kräket del 4?

Maken ligger på soffan. Och ser på film. Totalt still. Antyder att rörelse är förenat med obehagskänsla i magtrakten.

Själv har jag dammsugit sovrummet. För jag tycker inte om att ligga sjuk i dammiga rum...

Det årliga kräket del 3

Sedan imorse kräks tio.

Det årliga kräket -del 2

Nu kräks åtta :(

En klar fördel med att dom blir större är naturligtvis att dom förstår att det är i den för ändamålet avsedda hinken som kräket ska hamna...

Det årliga kräket

Nu kräks fem. Det är ett år sedan sist. Det är som om att en gång om året måste man kräkas.

Om man bor i en familj.

Tio har fått tandställning. En jättestor. Den ser ut som ett galler och hänger liksom mitt i gommen.

Plus just nu: Tios tandställning syns inte :)

Minus just nu: Tio kan inte prata eftersom gallret är ivägen för tungan :(

Tandregleringen tur och retur

Hämtade barnen tidigt idag. Tio skulle till tandregleringen på eftermiddagen och maken var på hemligt uppdrag. Ingen bil, ingen make, ingen barnvakt, ingen hjälp.

Hämtade alltså tidigt. Först fem, sen åtta och slutligen tio. Tåget till tandläkaren, som var försenad. Lång väntan i väntrummet med tre eftermiddagshungriga och eftermiddagströtta bröder. Det blir lite slagsmål, det blir det. Men ganska bra tycker jag att det går. En timme senare är vi på väg hem. Tio spelar innebandy hela vägen till tåget. Folk blir irriterade men han märker ingenting. Han "zorrar" vilket betyder att han lägger bollen i "gropen" på sin specialzorroklubba och svingar klubban hejvilt. Medans bollen ligger kvar i gropen.

Vi missar tåget precis. Det är minus två ute och jag fryser.

På vägen hem gnäller samtliga. På varandra. På vädret. På att dom är hungriga. På att det är långt. Väl hemma serverar jag korv och makaroner. Alla är nöjda och vi känner oss så himla bra som genomförde tandregleringsbesöket trots allt. Tio har fått gummipluppar mellan tänderna. Som skaver. Han klagar. Men vi andra är nöjda. Åtta försöker trösta:

- Det går över om någon vecka, var inte sur. Varpå tio blir ännu surare. Själv sväljer jag informationen om att from now on blir det bara värre. Du är inte färdig med tandregleringen på flera år, älskling.

Efter förhör om vikingatiden och läsförståelseläxa går tio och lägger sig. Äntligen är det vuxenkväll. Maken kommer hem. Jag sätter på en kopp te.

Då står tio i trappan. Med gummiplupp i handen.

- Den ramlade ut.

Om man går upp i tid och inte sätter sig ner alls, hinner man ju jättemycket på en förmiddag!

Så synd att jag tycker bäst om att göra tvärtom då. Sova länge och sitta mycket :(

Retsticka

Fem tar med sig sitt gosedjur ner till frukosten. En älskad tiger. Den ligger på vardagsrumsgolvet när vi äter frukost.

Efter frukosten är den borta. Alla letar. Vi vet att den låg där nyss men nu...den behövs inte nu, den ska bara läggas på plats i sängen tills ikväll men...det är så konstigt. För den låg där på golvet för bara någon liten minut sedan.

Alla letar. Ingen hittar. Man kan säga att hela morgonen blir extra kaotisk för att tigern plötsligt är borta. Vi ger upp. Och går hemifrån utan att fatta vart den tog vägen.

På eftermiddagen hämtar jag åtta. Jag sitter på en stol i kapprummet och väntar på att han ska bli klar. Plötsligt lyser han upp. Kolla, mamma! Som i triumf drar han ut lillebrors älskade tiger ur sin rygga.

-Jag hade stoppat den i min väska ;)

Han är glad, lyser. Skrattar med hela ansiktet. Så som bara åtta gör.

Jag fattar att jag borde bli arg. Men jag ler.

-Åtta, du är en väldigt väldigt retsam storebror.

Handlingskraft

Tio vill gå på disco. Så gärna vill han gå att han rev ner hela affischen och tog med sig hem.

-det här vill jag gå på. Är det okej?

Det kallar jag handlingskraft.

Jag missade femårskontrollen

Det kom alltså jobb emellan...

Kanske i nästa liv.

Han var 114 centimeter lång och vägde 20 kilo i alla fall. Kunde allt man skulle men hoppade över sprutan på grund av febern tidigare i veckan.

Nu frisk;) Och imorgon fredag!

Tandläkaren: Vad dricker du när du är törstig?

Fem: Vatten

Tandläkaren igen: Hur ofta äter du godis?
Fem: En dag i veckan, på lördagar!

Och mamman pyser nästan över av självgodhet där hon sitter ...

Jag borde. Men gör inte.

Jag borde lägga barnen nu. Klä av granen, tvätta kläder och dammsuga. Börja träna, se nyheter eller städa hallen. Gå ut med soporna...

Men jag sitter vid datorn. Surfar runt. Snart fem spelar nåt spel på min mobil. Jag vet inte vad det är men hör den tokstressiga musiken...bra aktivitet före läggdags. Åtta pysslar med en sytråd och en kartong...

Tio spelar data. Fast han säger nej när jag frågar om det är det han gör.

Imorgon ska jag följa med snart fem till tandläkaren. Åtta ska bjuda hela klassen på kalas. Jag borde förbereda det. Kanske. Lite senare borde jag det.