Oseriös julväntan

Ibland kan jag tycka att de är lite oseriösa, barnen, när det gäller att vänta på tomten. Som om helgen vi går mot är helt ordinär med godis och bollibompa på lördag och sovmorgon på söndag.

Så jag försöker liksom dra igång dom lite ibland. Som idag när vi kom hem.

-Ja, vad tror ni nu då att tomten kommer med? frågar jag uppspelt.

- hmmm, kanske korv svarar sex.

-mm, tre instämmer, korv med bröd. Det tror jag. Det vore gott..

Korv med bröd hinner jag fixa. Ingen anledning att känna julångest.


-----------------------------------------------------------

Dum och snäll mamma

Det är maken som hämtar barnen. Oftast. Jag lämnar. Han hämtar. Om han inte är på buissnestripp. Det händer. Då hämtar jag. Annars kommer jag hem till färdig middag. Halvsex är klockan då. Om tåget går som det ska.

Idag skulle jag hämta och eftersom jag inte har någon bil så gick jag från jobbet redan halvtre. För att försäkra mig om att det inte blir så sent att tre vägrar gå. Och jag måste bära...

Allt flyter. Tåget, hämtningen, promenaden hem.

Väl hemma lagar jag korvsås och makaroner för det vet jag att dom gillar. Tre grinar hela måltiden. Vill ha mera ketchup. Mera makaroner, mindre makaroner, glass istället för korv... You name it!

Jag gör allt rätt. Håller mig lugn, sätter gränser. Ber honom vara tyst och äta eller gå ifrån. Tre slutar grina och börjar gallskrika. Slänger sig på golvet.

-Nu tar jag bort din mat, säger jag.

-Jag vill ha glass, svarar tre

Resolut tar jag bort tallriken, slänger maten i soporna. Tre slutar skrika en hundradels sekund. Sen börjar han om. Med dubbel styrka.

- Jag vill ha glass!! DUMMA DUMMA DUMMA MAMMA!

och där ligger han och skriker medans jag dukar av, diskar kastruller och fyller diskmaskinen.

-ja ja, tack för maten själv tänker jag i den mån det går att tänka i detta oväsen.

Sen sätter jag mig i soffan med en kopp kaffe och tidningen. När jag frågar tre om han vill göra mig sällskap kommer han. Han tittar i en egen tidning.

-Jag hatar tjejer mumlar han.

-Men jag är ju tjej, säger jag

Han ler överseende

-Men jag hatar inte dig mamma. Knubbiga armar runt halsen...-snälla snälla mamma!


-----------------------------------------------------------

Tre säger så kloka saker

Tre säger så många otroliga saker just nu och det känns som om jag skulle kunna fylla bloggen genom att bara citera honom. Han är klok, rolig och kreativ. Använder orden på nya sätt.

Ikväll när han skulle nattas kom han att tänka på sin födelsedag. -När jag har födelsedag vill jag bjuda många barn.

Jag minns inte vad jag svarade men det ledde till att han sa - Är du inte klok i i huvudet eller?

Inte okej tänkte jag och tillrättavisade - Så får man inte säga till sin mamma.

Tre svarar - då bjuder inte jag dig på mitt kalas. Men tillägger ångerfyllt - Jag kommer längta efter dig då. Och två små armar smyger sig runt min hals. Han säger - för du är vårt hem. Du är våran.

och jag borrar in näsan i den mjuka nacken och snusar. I rummet finns bara värme.

Du är vårt hem. Ingen har sagt nåt finare. Du är våran. Aldrig har jag känt mig så ägd, med rätta.


-----------------------------------------------------------

Längtan

Tre imorse: Imorgon...

Pappan: mmm

Tre: när vi kommer till mormor och morfar...

Pappan: mmm

Tre: då, då kommer jag skratta högt

....och då är man kanske ännu gladare än när man skrattar utan ljud!


-----------------------------------------------------------

Mammaångest

Inget får hända dom. Inget får hända dom. Inget får hända dom.

Dom får inte dö. Före mig...och jag får inte lämna dom. Innan.

Dom flyger. 

Inget får hända. Inget får hända. Inget får hända. Inget får hända. Dom eller mig. Inget. Får. Hända.


-----------------------------------------------------------

Nio ska bli författare

har han bestämt nu. Okej, sounds good. Jag har gett honom ett namn med tanke på möjligheten. Inte alla namn ser lika snygga ut på bokryggarna. Det är helt klart. Min egen mamma kan inte tänkt den tanken. Därom råder inget tvivel.

Han har två eftermiddagar i rad skrivit en berättelse, I en särskild bok med noggrann innehållsförteckning.

Store och Liten

De var en gong en stor och en liten. Dom skule se väm som kunde Lyfta störst sten. Stor Skule börja. Först skule dom lyfta ett sandkorn. Nu lufte stor det var let. Nu var de Liles tur. Han tukte också de var let. nu skule store Lyfta en stor sten de skule lile också Lyfta. Det klara dom let. nu skule dom lufta ett Berj. Stor tykte att de var lett. Men Lille tyckte de var lite svårt. men bege klara det. Nu skule dom lufta 2 bärj på varann liten börja. Han klara den men de var tungt runt 50 ton. nu var det stors tur. Han klara de men de va lite svårt men han klara de. Nu skule dom lyfta Mounteverest. Mounteverest väger runt 17000 Tån. liten skule börja det var såg svårt ut. Men han klarade nu var de stors tur. Men när han hålde på att få upp den så slant han. De gjorde att liten van.

SLUT

------------------------------------------------------------

-Godnatt världens bästa nio.

Han ligger redan ner. Kramar och pussar är utdelade. Nu sätter han sig upp igen.

 -Och populäraste! lägger han till, gör V- tecknet till och med. Ögonen glittrar.

Så lägger han sig ner igen. Belåten.

Mamman ryser. Och myser. Kan inte låta bli utan säger

 -Du får njuta av det då för du vet det ändrar sig hela tiden det där...

-Yes yes mamsen. Simma lugnt. Jag har FULL kontroll...Segertecknet dyker upp igen över täcket. Fniss.

Jag släcker lampan.

-Natt skatt.



------------------------------------------------------------

Dags för frisör?

Treårings morgonfrisyr...

















------------------------------------------------------------

I trollet på tältet

Var är pappa frågar sexåring som inte alltid är så uppdaterad. - "I trollet på tältet" svarar en något mer uppdaterad lillebror.

Sexåringen blir ett frågetecken. -I Trollhättan på hotellet översätter jag och frågetecknet vecklar ut sig.




------------------------------------------------------------

Så står man här kvällen innan nioårsdagen och fixar och donar. Maken har försvunnit in i förrådet. Han skruvar och skruvar, ihop en cykel. Sexåringen har slagit in en trepack Mentos och glädjer sig till att ge. Treåringens paket är av samma karaktär men glädjen över att ge mera tveksam...



------------------------------------------------------------

Snart nios önskelista

är jättesöt och ser ut så här...





------------------------------------------------------------

Tid för eftertanke?

"När pappa kommer hem, kommer han nog rusa upp med oss på rummen..." sa sexåringen idag.



------------------------------------------------------------

Nedtecknat på lösa blad 28 juli

Igår sol hela dagen trots att väderleksrapporter lovat jämntjockt molntäcke.

På stranden. Sololja och sand.

På kvällen drar jag med hela familjen för att se solen doppa sig i västerhavet. Ett litet moln skymmer själva doppet men det är mysigt i alla fall.


Idag är regnig dag. Vi tvättar kläder. Handlar mat. Och dynor till utemöbler.

I trädgårdar ser man stockrosor. Ofta utanför dörren. Som uppvuxna ur asfalten. Det är flera som liksom mixar buskarna också. Planterar flera sorter ihop så dom blandar sig. Som buketter.

Nu spelar vi yatzy. Och jag längar lite...efter min dator.



------------------------------------------------------------

Nedtecknat på lösa blad 26 juli

Goda vänner i stugan. Lejonpark igår. Idag lite mera sol och faktiskt lite värme.

Vi spelar fotboll på stranden. Barnen badar i vågorna. Solen tittar fram.

Som hastigast bara. Men vi fryser inte. På kvällen. År jag röd om näsan.

I alla fall.



------------------------------------------------------------

Nedtecknat på lösa blad 23 juli

Efter en timmes vandring på stranden ligger 137 vackra stenar på altanräcket. Upplockade från strandkanten. Havet lever om. Dånar. Vi håller i oss. I varann. Som en familj ska göra. Fyller fickorna med sandiga stenar. Vi har sand i sängarna när vi vaknar.

Det är sand.

Överallt är det sand.



------------------------------------------------------------

På morgnarna går jag gärna omvägar. Förbi trånga bakgator där fiken har börjat ställa ut sina utemöbler eller pallar eller annat som anses fungera som sittdon.

Det är brokigt, lite rörigt och fullständigt intagande. Bagerierna säljer redan bröd och doften ringlar sig i vrårna mellan husen. Mina fötter trampar mjukt på de gamla och knöliga kullerstenarna.

De ligger på gångvägen genom Maria kyrkogård.

Här vilar de som redan levt.

Men den som lever finner också vila här.

Någon gång går jag över puckeln. Långsamt strosande med blicken fäst vid fönstren. Här finns roliga grejor, tavlor och vackra prylar eller andra smycken.

Ibland ser jag Djurgårdsfärjan anlända eller Birka Princess.

Bråttom har jag nästan aldrig på morgnarna. Här är andrum.

Hemåt rusar jag mer. Efter en dag i stan måste jag plötsligt hem för att andas. Snusa i grusiga hår och kyssa snoriga kinder. Steka korv och massera små trötta fötter. Värma nerkylda sinnen.

Och själv bli varm.


------------------------------------------------------------