2006-01-04

Ikväll för sju år sen

var jag ganska upprörd och ledsen för jag hade varit på extra kontroll av magen eftersom bäbishjärtat slog så ojämnt på barnmorskekontrollen.
Nervös barnmorska-upprörd och ledsen mamma. Tänk på det alla jordmödrar out there!
Dessutom hade jag nästan kvaddat bilen på dagisparkeringen när jag skull hämta då två, nu nio. Hade lyckats parkera på en jätteisfläck i svag nedförslutning. När jag försökte starta bilen gled den, bestämt och målinriktat, mot nästa bil som stod parkerad jättenära.
Mitt känsloliv hade svajat ofantligt den dagen helt enkelt och än idag är jag fullkomligt säker på, att det var det som så småningom satte igång förlossningen...
Imorgon för sju år sen vaknade jag av att jag trodde att jag kanske eventuellt hade värkar. Maken var mera säker och jobbade hemma hela dagen i väntan på...just ingenting. Jag låg i soffan och såg på film och åt resterna av nyårschokladen. Lite sur- för att det inte blev något.
Inte förrän framåt eftermiddagen tänkte jag att det kanske skulle bli i alla fall. Och strax efter sex anlände vi sjukhuset, bara för att träffa en barnmorska som kunde bekräfta; nix, inget på väg det närmaste dygnet.
Humöret blev lågt - tänk igen alla jordmödrar out there!
Klockan sju blev livet plötsligt mer obehagligt i alla fall. Och kvart över hade barnmorskan ändrat sig.
-NU! skrek hon och så....
var han ju där. Tre minuter i halvåtta, trettondagsafton, för sju år sen.

Det kan komma fortare än man tror - bara så att ni vet, alla blivande mammor out there!


-----------------------------------------------------------

3 kommentarer:

Torunn sa...

jeg kan huske veldig godt at du trillet inn med verdens søteste gutt i din barnevogn på intensivavd for syv år siden......for å hilse på kollegaer, og avtale nye tider med avd.spl den gang.Du var kortklippt med den mest sporty tøffe sveis en kan tenke seg,..det husker jeg....., da kjente jeg deg ikke så godt!Glad for å kjenne deg ! Gratuler Felix og mamma, klem T

Anonym sa...

överraskande förlossning! Grattis till Sju!

Gunillas J.ord sa...

tack tack..ja det är konstigt att man kan bli så förvånad för något man ändå vetat ganska länge...