Jag tyckte att det var så otroligt himla bra sagt.... och jag blev så inspirerad att det tog inte ens en vecka förrän jag hade det på väggen. Snart åtta försöker läsa dom lite långa och krångliga orden.

-Det betyder att det är viktigt för människan att få vara som man är, säger jag. Fritt tolkat men ändå. Jag gillar den. Barnen gillar den. Den är lite kaxig. Tillåtande. Inspirerande. Uppfordrande.

Och är nu det första man ser när man kliver över tröskeln.

Hemma hos oss.

...och ikväll när dom kom var det bara kaos. Tills vi stängde av alla apparater. Och bara satte oss ner. Och pratade. Om allt som händer...med mammor och pappor och skilsmässor och eventuella nya mammor. Och allt det där. Och om hur det känns och hur det kan bli och inte bli..

Sen sänkte sig lugnet över dom 85 kvadraten. Så abslout.